oförlåtligt
Jag har lätt för att ge upp saker, små saker.. Men detta är ingen liten sak.. jag kämpade inte för att behålla min bästa vänn .. jag behandlade inte henne på det sättet jag borde ha gjort. Nu är en del av mitt liv då jag inte riktigt vet vad jag ska göra för att lösa detta.
Jag har sagt dumma, oförlåtliga saker.. som jag antagligen inte själv kommer att kunna förlåta mig själv för om jag inte på något sätt löser detta. För som sagt, man vet när något var äkta.. jag vet att det var äkta, för annars hade vi inte gått tillbaka till varandra varje gånger som vi hamnade i trubbel.. det var dig jag snackade med när jag mådde skit, de var dig jag åkte till kanalkiosken med för att snacka med, även om de var flera minusgrader ute. De var folk som sa till mig att inte lita på dig, men de folket kan inte ha kännt dig. för den personen jag kände kunde jag lita på till 100 %.
Jag saknar dig.
detta ger jag inte upp bara sådär
